Varje anvandare kan lagga upp sex bilder i anledning att locka andra Tinderanvandare. Dessa bilder kan traffa som anvandarnas ”dejtingkapital”. Arme galler det att selektera ut bilder som visar upp kvaliteter som att man ar god, snygg, succeartad eller rolig. Bilderna som noggrant valjs ut reflekterar ocksa explicit maktordningar kopplade till kon, slag och etnicitet.
En Tindertrend ar bilder gallande volontararbete eller vistelse i fattiga lander. Gallande den uppmarksammade bildbloggen Humanitarians of Tinder kan Tinderanvandare ladda upp skarmdumpar som de tagit pa andra anvandare som valt att introducera sig i genom bilder dar de poserar med icke-vita fattiga manniskor gallande platser utan namn. Gallande bildbloggen finns en aldrig sinande el av bilder pa vita eller vasterlanningar gallande pahalsning i fattiga lander. Bilder dar vita folk undervisar, sjunger pro eller haller i svarta avkomma. Bilder dar vita manniskor ar i city bland manniskor som arbetar, tigger eller ar uppkladda i ”exotiska klader”. Bilder dar vita folk moter nakna eller undernarda vuxna eller avkomma, som emellanat blir klappade eller matade.
De icke-vita barnen och vuxna fungerar som statister i Tinderanvandarnas bilder. De tillskrivs ingen individualitet och ar utbytbara. Har tjanar de ett explicit syfte – att personen med Tinderkontot amna forete som god och med det oka sin attraktivitet gallande en dejtingmarknad dar det definitiva valet mellan ”like” och ”nope” avgors pa nagra sekunder.
Genusvetaren Corinne Lysandra Mason kopplar dessa bilder till en ideologi ifall global valgorenhet. Nagra foredome ar Madonna, Bono och Angelina Jolie, kandisar som i genom bilder visar upp sitt valgorenhetsarbete pro att framkalla ekonomiska inkomster till valgorenhetsorganisationerna. Mason och andra recensent menar att dessa grafiska bilder med kandisarnas vita och barnens icke-vita rasifierade kroppar omgaende liknar ett slags ”utvecklingspornografi”. Konsumenterna forvantas uppleva identifiering med de vita personerna kungen bilderna och sympati pro de icke-vita manniskorna. Pa Tinder ar logiken likartad. Har anvands bilderna i syftet att starka de erotiska mojligheterna och identifikationen med baksida av underben Mason kallar ”goda vita manniskor” som ar attraktiva infor andra ”goda vita manniskor”. De utfor lidandet till ”sin erfarenhet” och anvander grafiska bilder med andras plaga pro att krydda sin udda attraktivitet som humanitara vittnen.
Kungen Tinder, vars intention ar att manniskor som ej an kanner varandra – framlingar – amna sammankopplas, skapas gallande det har sattet annu fler kategorier fran framlingar. I Genom volontararbetarnas och turisternas bilder gors vithet till nagot bekant samtidigt som de icke-vita manniskorna runt den vita Tinderanvandaren gors till framlingar. Till exempel inneha den vita volontaren som omfamnar det fattiga icke-vita barnet fundamentalt olik livsmojligheter och ekonomi. Den forvantade likheten i sammanhanget ar mellan den vita volontaren pa bilden och den andra personen gallande Tinder som amna ta beslutet om personen ar ”hot or not”. Bilden humaniserar den vita volontaren, med avlastning fran barnet.
Bilderna placerar dem sjalva i mitt kungen formanligaste forstandig samtidigt de bevittnar andras elande
Den fysiska narheten och skillnadsskapandet blir till en ”framlingsfetischism”. Mason anser att bilderna exotiserar erfarenheten att ”vara med” den Andra. Den vita figuren i city av bilden utovar ett slags konsumtion fran andra. I sammanhanget ar det ej den andras livssituation som ar i fokus, utan Tinderanvandarens erotiska potential. Pro icke-vita Tinderanvandare innebar dessa bilder en varaktig exponering pro representationer fran svarta kroppar som ett ting, som bakgrund eller som pryl forut vitas osjalviskhet. Aterkommande bilder dar svarta visas upp som underordnade, divergerande och i behov fran hjalp gor nagot med oss all. Den forvantade identifikationen med vita personer gallande bilderna innebara en parallell avhumanisering fran svarta. I ett dejtingsammanhang innebar det samt att svarta kroppar avsexualiseras. Nordamerikanska studier visar att svarta hanar och kvinnor far minst optimism respons i digital dejting, vilket dessa bilder riskerar att intensifiera.
Med feministen och aktivisten bell hooks ord kan dessa bilder snarast kallas ”imperialistisk nostalgi”: de visar ett lusta att aterskapa en kolonial fardas med den andra, en drom dar den som besoker och berattar inneha makten. Det rasifierade barnet som volontararbetaren haller om forvantas foreta den senare mer fangslande. Men situationen ar ej enbart ”god” utan ocksa hotfull. Bilderna visar konsekvenser av globala konflikter, kombinerat med strongt negativa stereotypa forestallningar ifall de Andra. I Genom att besta iforda sandfargade skjortor, shorts och kamerautrustning eller lattkladda outfits som exponerar solbranda eller valtranade vita kroppar forstarks det imperialistiska intrycket fran bilderna.
De kroppsliga positioneringarna i dessa bilder praglas bade prova den här webbplatsen fran nejd och av rasifierade skillnader
Att lagga upp bilder pa baby i sociala medier ar aven en etisk forfragan. Vissa lagger upp bilder pa forsvinna manniskobarn samtidigt andra ej gor det, for att barnen sjalva i framtiden ska atnjuta avgora hur och varenda de vill bli sedda fran andra. Volontarernas tillampning av bilder med barnunge gallande Tinder sker med storsta rimlighet utan samtycke. Att dessa barnunge anvands som foremal pa bilderna bygger pa antagandet att de ej inneha nagon framtid – det finns ingen som i framtiden kommer att klandra dem forut att ha utnyttjat dem kungen bild. Dessa bildval mojliggors av och aterskapar globala rasistiska maktordningar. Bloggen Humanitarians of Tinder synliggor sakerligen detta rasistiska gorande, men samtidigt sprider bloggen likadan problematiska bilder till en an bredare askadare.
Flertal Tinderanvandare laddar upp bilder dar de ”ar med” icke-vita och fattiga manniskor i jakten pa sex eller karlek. Huvudrollen tilldelas den vita valgoraren, de som anvands pa bilderna blir ofrivilliga statister. Den som vill undkomma fardas gallande koloniala smekmanader vet atminstone vilka den ska swajpa forbi.