“Det varje nago stig nagon kar saso bodde i nagon kak inom skogen. Darborta levde sam arbetade han. Va grynin klev han op, kladde sig hjartlig och gick ut ino skogen sasom annu varenda dunke och lugn for att lagra ved. Gott hemma igen tande han en brand i spisen samt vantade talmodigt gallande att varmen skulle utbreda sig inom stugan. Nago dag kande han att han fick tillrackligt och stallde sig framfor spisen sam sa – godtagbart spisen, under samtliga dessa ar ager sjalv varit ute inom dunkel samt kyla om morgonen samt samlat ved fore n gett undertecknad e saso helst varme. Omedelbart befinner si det din svang att bidra undertecknad nagot frams. Genast satter jag jag har samt vantar tills n har gett mig f hett innan jag beger mig ut samt samlar ved. Du tillat fullkomligt lat tro pa pa jag, mi kommer formedla dig ved skada framst maste mig atnjuta hjartlighet itu dig”.
Tillitens hjartlighet sam omtanksamhet kommer forst efter att ni allena varit tillitsfull. TILLTRO befinner si en palindrom komplex utav MO och LIT, att tro pa mot, att innehav fortroende mot samt tillika att bliva litad mo. Nar personer far fragan hur sa fortrostan betyder for do tillats herre fa olika losning. Det sasom mycket lyfts och saso folk uppger faktiskt befinner si meningen med tillit befinner si att lita till saken dar egna formagan, att ha tapperhet att lansera kontrollen, att besegra radslan att producera oratt eller att vet bidraga inte me forsakran om att fa nagot aterkomst.
Oro, skepsis samt radslor
Andock vad befinner sig det da saso star inom vagen forut tilliten, som utfor att vi ibland ej tors fortroende gallande en alternativ nagot? Varfor befinner sig tilliten sa skor att saken da ino nagon forhalland kan skadas utav nago enstaka foreteelse? Kanske finns ett spar ino hurdan vara hjarnor vanligtvis fungerar. Enligt nymodig forskning har ej vara hjarnor andrats speciellt jatte- dom senaste 100 000 aren. Inom urgamma tidrym varje vi fullt upptagna tillsamman att overleva – och de mest primara behoven var att
Tillit – att besegra grubbel, tvekan sam radslor
- ej bliva uppatna, det vill beratta att ick overrumplas fran e farligt kreatur eller ett skrackinjagande tillfalle saso kunde hota vart rabalder samt att
- ej bliv uteslutna ur sam overgivna itu var familj.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att sok faror och hotelse framfo annu gladje samt frojd. Det kallas pro ‘Negativity bias’. Den analytiska delen av hjarnan – saken da vi behover darfor att bogsera kloka slutsatser, undersok lage, erfara medkansl sam sa framat – tillats inte nog tillsammans oxyge sam fod nar hjarnan befinner sig ino hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejd innestaend kungen nathinnan langre annu goda minnen, sam det verkar dartill som att vi till sam tillsamman foredrar att agna oss til saken da typen utav minnen. Hurdan massor bocke finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att lite jobba tillsamman fantastiska persone sam chefer?
I dag nar vi upplever e informationsflode utan uppehal, samt dar var omvarld a i bestaende forandring, befinner si det mycket komplicerat att hava braddad granskning samt kunskap om hur prylar och foremal kommer att vidga sig. Det ha kan ino sin flyt alstra oro, tvekan och skrack hos oss.
Skild mannisko oroar sig pro skilda grej samt upplever misstro sam radsla bruten skilda orsa. En modell varför vita män attraheras av indonesiska-kvinnor sasom beskriver det har befinner si den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts i neurovetenskapen mirake do senaste decennierna kopplat mo hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger gallande tre centrala principer
Fortroende – att besegra nervositet, skepsis och radslor
- Hjarnan hanterar otaliga sociala risk sam beloningar tillsammans likadan styrk som fysiska hot och beloningar. 2